söndag 10 juni 2012

Flickorna med Guldet

Att ha mål är viktigt. Att ha något att se fram emot som får en att vilja fortsätta kämpa. Ja det är viktigt. Som Sofie sa på telefonen nu ikväll "om jag inte vetat att vi skulle åkt utomlands sista året... ja då hade jag fan inte pallat", instämmer och säger samma sak "hade fan inte pallat". Känns ju helt galet att vi ska iväg snart igen, okej ordet snart kanske inte passar in då vi inte åker förän i november. Men gullisar.. tiden bara springer iväg ;). Vilket är skönt samtidigt som man knappt hinner känna efter eller ens fixa alla saker som bör förberedas.
Om USA inte hade hänt och om jag inte hade åkt någon annanstans en längre tid ut i världen hade jag kanske inte haft det där res suget som jag nu har, det vill heller inte försvinna. Helt galet vad man bara sitter som på nålar och vill BORT, BORT, BORT!
Kan tänka mig att dom som inte gjort något liknande, bara åkt på någon kort charter resa då och då (vilket inte alls är tokigt utan helt klart UNDERBART det med) tycker nog att man är lite smått "dum i huvudet" som bara vill åka mer och mer och inte börja plugga, skaffa eget och så vidare. Men vafan?! Man är ju fortfarande ung och att resa när du är 40+ kommer ju aldrig att vara samma sak som när du är 20. Då blir ju själva resan en helt annan skulle jag tro. Alltså inte lika galen. Då man oftast är klokare och inte utmanar ödet lika mycket. För det är dom där tokiga och galna sakerna som du minns som mest. Och jag kan börja tänka på allt sjukt som hände i USA och bara stå, sitta eller vad jag nu gör, och asgarva för mig själv. Gjorde det till exempel på gymmet idag när jag stod där genom blöt på step maskinen. Står där och ler för mig själv, skrattar så jag måste bita mig i läppen. Vill ju inte att folk ska kolla snett... mer än vad dom redan gör ;).
Så jag tycker alla borde passa på medans dom kan, det enda du förlorar... är pengar och ja det är ju en världslig sak ;).
Min farmor och farfar var ute på sjön när dom var unga, farmor telegrafist och farfar sjöman. Han var ute i 10 år till och från, och alla deras sjuka, galna och roliga berättelser som de berättat genom åren är ju helt underbart att få sitta och lyssna på. Nej fan tänk när jag blir gammal... åååh vad kul att sitta och berätta om alla sina gammla minnen för sina barnbarn. Myspys!

Men nu är det sommar vilket innebär lite mer energi, dock går den energin just nu åt att jobba, höhö. Varenda liten slant är behövlig. Snart blir det även till att boka flyg ut ur Thailand (då vi behöver visum och på det viset måste visa upp tur&retur biljett för att få ett). KUALA LUMPUR lutar det åt att vi drar till efter Phuket :). Den här bilden är ju inte helt fel att stirra lite extra noga på och känna att, FAN VAD NICE det ska bli!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar